Fy så satans halt det var i kväll på löprundan. Det är svårt att komma in i nåt skönt lunk när man måste spänna sig för att inte halka. Men jag tog mig runt 4 km i alla fall så nu känns det bra i kroppen. Finns väl inget bättre än känslan efter man sprungit?

Jag funderade medan jag sprang vad jag har för mål med löpningen. Jag skulle så gärna vilja komma under 55 minuter på milen. Det är nog ett ganska realistiskt mål för mig. Problemet är bara att ta sig ut med två små barn hemma, varav en fortfarane ammar och en sambo som reser mycket. Barnens mormor kan ju vara barnvakt men det blir ändå lite krångligt i längden. Just nu är jag ändå nöjd att bara ta mig ut på kortare turer och träna upp konditionen lite.